happy

Sakta men säkert har livet återvänt. Nu bör det bli bättre och mer fantastisk än på länge. Gulliga små dunbollar till ankungar förgyller vardagen ännu mer.

Tänkte att en liten traditionsenlig "att göra i sommar"-lista är på sin plats. Med undantag från förra året då det gled ur mina tankar totalt, är det något jag gjort sedan 2003. So, here it goes:

Att göra sommaren 2011:
# Förfina mitt projektarbete för portföljen

# Delta i Oyster-tvälingen med ArkitektStudenter
# Få se en vulkan
# Få se riktiga isberg
# Rida snel islandshest!
# Fira min födelsedag i Skåne
# Lyckas bli brun på benen

# Skriva en schlager
Hoppas jag lyckas med ovanstående. Märks det föresten att jag ska besöka en särskild plats... Vad tror ni det kan vara? Island såklart! Woohooo!

spontanitet

Kände för att uppleva lite danslycka, så jag tog med min kära väninna Paola och drog över sundet till Köpenhamn och Distortionfestivalen som är i full gång. Kvällen präglades av Elefantöl, glassplitter, gingers, akut kissnödighet, danska hipsters och djup bas. Trevligt!

Utomhusfesten, som denna kväll hölls i Nørrebro, avrundades på ett mycket värdigt sätt. Istället för det amerikanska festivalfenomenet "burning man" hade de här "burning bird". Smart utplacerat under ett träd och en elledning. Såhär gick händelseförloppet:

1. En trevlig liten brasa att värma oss, lagom till solnedgången.

2. Brasan blir plötsligt jävligt stor och varm...




3. ...och ungefär tre minuter senare var kaozet fulländat.

uppstigen från de döda

Undrar om mitt liv förevigt kommer se ut som det gjort det senaste året, och framförallt det senaste halvåret. Jag har ju varit rätt besparad yttre faktorer som bidrar till konstant stress tidigare. Det är bara det att jag nu är närmre 30 än 10, och någon slags vuxenvärld bör ha börjat infinna sig. Den där vuxenvärlden som jag alltid trott ska bli en trygg vagga, men som tydligare och tydligare blir ett stort åskmoln på himlen.

För att bolla ett sådant fritidsslukande yrke som landskapsarkitekt med ett lika fritidsuppslukande politiskt engagemang med relationer till vänner, partners och familj. Det är svårt. Om inte annat så lider min blogg av det.

stress

Projektarbetets slutfas nu. Åker till tyskland på torsdag. Återkommer.

äsch

Jag lägger nog det här med låtlsitan på hyllan. Det är ju rätt tråkigt för både mig och mina två läsare.

Nu bär det av till Uppsala. Och imorgon ska Rufus (marsvin) förmodligen få flytta dit. Kanske kommer han hitta kvinnan i sitt liv och bli pappa, om allt går som förväntat. Kul för honom!

I övrigt är det varmt och somrigt. Snart kommer ledighetsförbannelsen skölja över en. 1,5 månad ungefär. Funderingarna på nästkommande kapitel i mitt liv har börjat koka, och snart ramlar locket på grytan av.

En annan grej!

Madchester-house. Bra grejer.

5, 6, 7, 8

Dag 05 - en låt som påminner mig om någon: Någon jag spenderade mycket tid med i vintras.




Dag 06 - en låt som påminner mig om ett ställe: Titeln säger säg själv!



Dag 07 - en låt som påminner mig om ett speciellt tillfälle: Denna låt påminner mig om exakt samma tillfälle som videon är inspelad från.



Dag 08 - en låt som jag kan hela texten till: Kan ju egentligen texten till väldigt många låtar, men den här är väl en av de mer otippade. Eftersom det är på portugisiska. Och jag inte talar ett ord portugisiska.

dag 04 - en låt som gör mig ledsen

För cirka tre år sedan så hände rätt mycket i mitt liv som jag inte mådde direkt toppen över. Utan att gå in på detalj så handlade det om meningsskiljaktigheter med olika vänner, osäkerhet, vantrivsel av utbildning, dåliga förhållanden osv. Då lyssnade jag mycket på Hot Chips "Ready for the Floor", och det känns ju lite snopet att en sådan glad-låt blivit förknippad med en sådan jobbig period för mig. Men så kan det ju bli ibland.

dag 03 – en låt som gör mig glad

Den här låten påminner mig om sommarens bilresor genom Sverige. Att jag äntligen tog körkort och hade friheten att ta mig dit jag ville när jag ville. Trots att jag är gammal MP:are så erkänner jag att det är SOFT att kunna köra. Men för det ska vi ju självklart inte överdriva.

Tänker när jag, Axel och Michael tog oss ned till Emmaboda, när jag hjälpte Henning att flytta ner till Lund, och på trippen till Oslo.

Sommarglädje och frihetskänslor i en liten låt alltså. Varsågoda!

dag 02 - min hatlåt

Det finns förvisso massor av låtar jag avskyr på grund av sentimentala skäl. Som påminner om diverse bråk, dåliga fyllor eller dumpningar. Fast det har ändå i grund och botten alltid varit en låt med en viss grundkvalitet.

En låt som jag däremot hatat från första gången jag hörde (och såg) den är Hur svårt kan det va? med Linda Bentzing. Bara för att den är dålig och hysterisk. Ingen prestige eller hemska minnen.

Så. Här kommer den (tyvärr):

dag 01 - min favoritlåt

Min favoritlåt. Herregud. Det är ju skitsvårt att svara på. För det första så varierar det mellan årstider. Sedan lyssnar jag ofta sönder mina favoritlåtar efter ett tag. För tillfället är i alla fall min absoluta favoritlåt Girl Afraid med The Smiths. Mest för att melodin är så snygg, harmonierna perfekta, Marrs gitarr mitt emellan glatt och sorgset och för att Morrisseys melankoliska röst försätter en lite i trans.


Så den får det bli idag, men det kan komma att ändras inom kort.

bloggprojekt

För att få igång bloggen efter lång tids dvala kör jag den här:

dag 01 – din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

Tro inte ni blir av med mig så lätt...

Bloggpaus sedan september 2010. Sorgligt kanske vissa tycker. De flesta bryr sig nog inte. Hur som är jag däremot numera tillbaka med dunder och brak!

Vad har hänt sedan sist då? En hel del. En hel väldans massa saker har har hänt. Därför tar vi det lite fort för att få det överstökat.

Det som skett i Pigeons liv mellan oktober 2010 och april 2011 är (bland annat):

- Unga Feminister
- Cup-final

- En himla massa konserter

- Ladyfest

- Fjärilar i magen

- New York

- Vem Vet Mest?

- Utställning i Östra Hamnen

- Politik i massor

- Nya vänner (och ovänner?)

Och vad står då på agendan? Det återstår att se.

tiden

Håller på att skriva hemtenta och det går så fruktansvärt jävla dåligt. Jag har skrivit en fråga av ungefär tjugo, och alla mina klasskamrater har statusuppdaterat sedan början av förra veckan om hur de kämpar. Den ska alltså in på onsdag. Så, vad nu? Coca-cola? Kaffe? Tjack? (OBS! SKOJ, EVENTUELLA FRAMTIDA ARBETSGIVARE).

En jävligt DÅLIG egenskap jag har är att jag i princip bara kan jobba under hård press. Typ skriva en uppsats dagen innan inlämning. Oftast blir slutresultatet bra ändå. Som tur är.

I övrigt då? Oslo och Queerfestival. Stockholms-besök med frostkalla nätteroch överdriven konsumtion av alkohol. Bilkörning tvärs över landet. Vardagstristess och lyckan över att äntligen ha rökelser i hemmet. Ny kamera!

Min rynkiga tumme och en buske som på latin heter Kolkwitzia amabilis. Paradisbuske.

konsumtion

Klickade hem denna lilla pärla i går. Min gamla kamera tillhör ju förmodligen numera ett gäng köpenhamnsflator med tvivelaktiga politiska åsikter.

Hur som helst... är sjukt pepp, can't wait!

Om någon undrar är det en kompaktkamera med optisk zoom. Fujifilm S1600.

städastädastäda

Efter den här terminsstarten med tillhörande valspurt har jag varken haft ork, tid eller lust att städa, med resultatet att det legat ett fräscht dammlager över i princip hela lägenheten. I dag ska det bli ändring på det dock! Rensa, städa, dammtorka, dammsuga, våttorka... you name it.

Och tänk er att jag klarade det helt utan hjälp av faster Rut.

äga eller ägas?

Okej. Ska försöka göra det så enkelt som möjligt:

Socialism - Du bidrar efter förmåga och får hjälp efter behov. Folket har makten och äger gemensamt sina sjukhus, skolor osv = mer makt och inflytande åt individerna.

Kapitalism - Du får bidra efter behov och får hjälp efter förmåga att betala. Företagen har makten över vad folket kan välja mellan = folket får mindre inflytande och valfriheten minskar.

Sedan fattar jag ju att det finns mellanting och att Sverige varken är socialistiskt eller kapitalistikt, och att det förmodligen aldrig är bra att ställa sig på den yttersta kanten. Men frågan är vilket håll vi vill luta oss åt?

Jag vet vad jag vill.

sverige är dött

I dag dog Sverige. Sverige dog med Sverigedemokaterna. Sverige dog med en allians som kommer hota med att samarbeta med MP eller SD. Att det ens ska kunna gå att välja mellan dessa partier.

Om vi inte haft en röd regering den större delen av 1900-talet, vad hade jag varit då?

Min mor hade för det första förmodligen inte kunnat vidareutbilda sig. Hon är i grunden undersköterska, men utbildade sig till sjuksköterska på 90-talet. Vi var inte rika när jag var liten. Jag kommer ihåg när mina föräldrar hade ångestsamtal om familjeekonomin över matbordet. När vi hade någon tusenlapp att leva på, trots att det var tre veckor kvar till nästa löning.

Mamma tjänar nästan 15 000 kronor mindre än pappa/månad i dag. Mamma har universitetsutbildning, men hon jobbar inom vården. Pappa har en yrkesutbildning, men han är man. Mamma jobbar med liv. Pappa med datorer.

Om Moderaterna styrt under min uppväxt hade jag varit fast i arbetarklassen för evigt. Jag hade inte kunnat utbilda mig till ett arkitektyrke. Jag hade definitivt inte kunnat flytta hemifrån som 20-åring till en annan stad.

Nu blåser det även högerextreministiska vindar i Sverige. Jag har vänner som berikar Sverige något enormt med sina färdigheter, smarta tankar och kvicka åsikter, men som råkar ha rötter i andra länder. Utan invandringen hade de förmodligen inte ens funnits till. Det hade varit en enorm förlust för hela samhället.

I dag är en mörk dag.

trött

Det blir inget bra just nu. Ingenting av det jag gör. På dagarna är jag helt slut. På kvällarna ligger jag som ett apatiskt flyktingbarn i soffan. Jag kommer ingenstans med de saker jag måste göra. Får ångest för att ta tag i saker. Vågar inte öppna kuvert. Lagar ingen middag när jag är ensam, och om jag gör det blir det typ pasta eller sojakorv. Enkelt.

Ändå är jag så trött.

Kan inte koncentrera mig på något annat än valet just nu. Det ska bli skönt när det är över tänker jag, men det kommer det inte. Istället kommer jag inte ens ha DET att koncentrera mig på. Vill engagera mig politiskt, men allt på mitt schema som är obligatoriskt ger mig en klump i magen.

I måndags hade jag kör i tre timmar, och kämpade för att inte tårarna skulle rinna. Jag som inte ens hade något att vara ledsen över.

När jag går förbi förtidsröstningen på Ica blir jag rädd. Rädd för att människor har åsikter, ironiskt nog. En debatt öga till öga älskar jag, men det känns som att var och en som går in bakom skynket ska förräda mig på något sätt. Jag litar inte på folk.

Jag kan bara lyssna på progg och New Order. Musik som varken är glad eller ledsen. Lite upp till kamp, men inga verkliga känsloutspel.

Jag skjuter på mina sovtider. Är rädd för att somna.

Är så fruktansvärt trött.

pampigt!

Det blir inte pampigare än såhär. Den här Socialdemokratin saknar jag.

moz

Den här bilden är väldigt, väldigt rolig. Men troligen endast om man har ett förflutet som mysig, semi-deppig indietjej/kille med alldeles för stora stickade tröjor, snortighta jeans, och tygskor ända in i januari.