I dag är jag stolt över mig själv. Jag gick nämligen upp klockan 11.45. Det låter kanske som en mindre bedrift, men saken är den att jag har gått upp typ klockan fyra på eftermiddagen hela veckan. Anledningen var för att jag hade vänt på dygnet efter att jag jobbade natt och somnade typ klockan åtta varje morgon. Men i morse så tvingade jag mig själv upp i "svinottan"!
Så om ni tänker att jag har vaknat klockan fyra och somnat klockan åtta så kanske ni också kan räkna ut att jag inte har sett solen på några dagar. Jävligt deprimerande ska sägas. I dag var det dock dags igen. Solen smekte min kind i den friska januarivinden. Gud vad glad jag är att jag inte är albino som omöjligt kan njuta av solen utan att vara konstant rädd för att få hudcancer.
Sen tänkte jag på våren och sommaren. Picnic i Vitan eller Tanto. Snustorra festivaler där ölen fuktar tillvaron. Glass vid Nytorget. Isiga drinkar på uteserveringar. Kokhet asfalt som man på nåt sätt tycker är skönt att gå barfota på i alla fall. Sol ungefär 24/7. Nattpromenader som är ljusare än eftermiddagspromenader i december-januari.
Äsch, jag längtar lite bara.
Såhär glad är jag när jag tänker på sommaren.
2 comments:
Tove! Jag läängtar också som fan till sommaren. Glöm inte gigantbandaren och öl, dansa i sommarkvällen värme i tanto, fast det är kolsvart! ;)
åh nu blev jag också pepp!! särskilt med "the sign". haha åh. vi ska ha världens bästa sommar! planerar jag. glass vid nytorget för mina smaklökar att läääängta-
Post a Comment