Jag känner mig inte stressad för första gången på kanske tre år. Jag kan försörja mig på en tunn lön, men ändå försörja mig. Jag har två underbara små marsvin. Jag känner att jag kan lita på folk runt omkring mig på ett helt annat sätt. Jag har fått upp mitt intresse för att syssla med musik igen. Jag börjar inse vad det är jag vill syssla med som "vuxen". Just nu är mina kärleksrelationer det enda som inte känns glasklart. Men usch, det ordet låter så stelt och opassande. Och jag är ju inte på något sätt ledsen heller. Utan ganska tillfreds med hur den punkten ser ut just nu. Ganska.
Wiiiiiiiiiiiiiiiiiiiie
No comments:
Post a Comment