Jag vet att det här kommer låta provocerande. Sanningen är att jag blir provocerad av min egen tanke. Men jag vill i mitt framtida förhållande vara "försörjaren". Jag vill att min framtida livspartner ska vara smart, välutbildad, allmänbildad, ha politiskt intresse och allt det där... men jag vill gärna ha rollen som 50-talspappan som kommer hem från en 10-timmars arbetsdag och ropar "honey I'm home!". Och där, på bordet står en härlig rykande måltid som min hjärtas gullegris har rört ihop eftersom hen bara jobbar halvtid och är hemma med våra guldlocksbarn och ordnar med hemmet den andra halvan.
Och jag skäms för det här. För det är en typisk bild som vanligtvis representerar ett patriarkalt samhälle. Bara det att jag är kvinna. Och om jag nu skulle gifta mig med en karl ligger problemet kanske inte i att samhället ser ut som det gör, utan att den ena partnern är överlägsen den
andra ekonomiskt, vilket ofta får sitt utlopp i skuldkänslor.
Men ändå. Shit. Jag vill mötas av ett sånt här leende när jag kommer hem. En bit nybakad chokladkaka och fotmassage. Hihi.
1 comment:
HAHAHA tove du är BÄST! erkänn att du sett för mycket L word.. Du vill vara Bette
Post a Comment