Alltså, Bert, ni vet boken och tv-serien, den är så jävla bra. Har idag spenderat några timmar med att citera Berts klockrena uttalanden, som: "mormor, jag är tretton år... TRETTON ÅR! Jag ska ha party... partaj... brudar och hångel. Inget jävla barnkalas!" Det måste vara Svensk Televisions bästa citat någonsin.
Ibland känner man sig som Bert. Faktiskt ganska så ofta. Ingen förstår att man egentligen är mognare än Dalai Lama och har ett IQ på 199. Jag gör det i alla fall. Sista helgen som patetisk 17-åring startar idag. Nästa helg är jag istället en patetisk 18-åring, sug på den du! Inte för att någon höjer sina ögonbryn... förutom jag! Nyss hade jag faktiskt ett grown-up moment (herregud, jag måste sluta prata svengelska). Min virriga grannfru kom och ringde på min dörr. Hon hade ramlat och låst sig ute. Några telefonsamtal senare hade jag fixat allt, och vi sörplade kaffe i mitt kök. Nu tänker jag att det kanske inte är så kul att bli vuxen trots allt. För efter vuxen kommer gammal, och efter gammal kommer ålderdomlig och virrig tant som besvärar folk som är mitt uppe i sina stressiga, högteknologiska,storstadsliv.
Då är det bättre att vara Bert, och bara tro att man är äldre än vad man är. Då kanske man fortfarande har tid att hjälpa då och då, och göra en paus i sitt bloggande för att dricka kaffe i köket med en virrig tant.
Kram
Andra bloggar om: Bakis, Vuxen, Bert, Tant
No comments:
Post a Comment