inception

Inception var en bra film. Inget konstnärligt mästerverk, men det fick definitivt hjärncellerna att arbeta hårt. Inte det att jag inte förstod de olika dimensionerna, men allt som lämnades åt publiken att tolka fritt. Utan att avslöja för mycket...

Filmen verkade dock påverka mina egna drömmar, för jag kan lova att de var skumma. Nu ska jag berätta.

På något sätt har jag köpt en häst. Ett impulsköp. Hästen bor i en husvagn. Jag är på Götgatsbacken tillsammans med Anaïs, och då kommer två hästtjejer som skäller ut mig för min tveksamma hantering av hästen (med all rätt, I guess).

Där och då upptäcker vi att vi är gravida. Alltså Anaïs och jag. Jag bara "litegrann" men Anaïs ska precis föda tvillingar. Tydligen har hon redan en bebis sedan innan, så hon är inte jättesugen på fler barn just nu.

Vi åker till SöS. Väl där hittar vi inte in. En taxichaffuör visar vägen, men skjutsar oss inte i bilen. Han vill ha betalt, men vi vägrar eftersom vi kommit dit genom att gå.

I porten står en läkare och vi får fylla i några formulär. Här har jag slutat vara gravid, visar det sig, men för Anaïs är det "dags". Vi visas in till ett rum som påminner om ett hotellrum, med heltäckningsmatta och TV-skåp. Jag hittar några öppna påsar chips som de som födde innan hade glömt.

Jag börjar äta av chipsen, och Anaïs säger "Se till att spara lite till mig också". Sen kommer doktorn in och klämmer och lyssnar på Anaïs mage. Han säger något i stil med "Du har väntat länge, du är fullt gången".

Därefter någonstans vaknar jag. Kanske hände någonting mer, men jag kan inte komma ihåg. Ja, barn. Detta är sånt som kan hända!